joline

Var ute med hunden för inte så länge sedan och förvånades av hur mycket fint det ändå finns runtomkring oss utan att vi tänker på det. På hon eller han som alltid spelar saxofon i huset ovanför oss när jag går ut med min hund om kvällarna, spelar som om det inte fanns något annat.

Några ballonger låg mitt på gatan när jag traskade fram, en vit, en rosa och en blå. Jag blev riktigt glad. Sen mötte jag mitt kryss med sin nya flicka som är ruskigt söt och precis som man gör när man är nyförälskad och fortfarande inte riktigt säker på vad den andra känner, släppte de varandras händer så fort de såg mig och rodnade lite. Så himla fint.