joline

det har varit en jobbig gårdag och en jobbig morgon. bli besviken, om och om och om igen. orkar inte mer. till slut är det bara dags att sätta ner foten. det gör jag nu. orkar inte med att det här ska ta mer energi och förstöra mer än det redan gjort.

och nu är det dags för a fresh start. i london. en chans att börja om på nytt. jag ska ta tillvara på den chansen och sluta umgås med människor som inte bryr sig om en och får en att må dåligt. jag förtjänar mer. jag förtjänar att få må bra och att enbart få umgås med människor som har en positiv inverkan på mitt liv och får mig att må bra.

att till slut finna sig stå helt ensam och upptäcka att man inte har någon annan att lita på än sig själv är en jobbig insikt. så kändes det igårkväll, så kändes det allra mest i morse. det där ögonblicket när man bara känner sig så fruktansvärt ensam och fattar att den enda man verkligen har, den enda man verkligen vet kommer ställa upp, den enda man verkligen vet kommer finnas där, är en själv.

men nu ska jag i alla fall börja tänka lite mer positivt. ska ringa till läkaren och beställa tid för hälsoundersökningen imorgon och efter att ha jobbat mitt pass idag är jag ledig i en och en halv vecka och då ska jag fixa allt med au-pair ansökningen och bli klar med allt så att jag kan skicka in det. så att jag kommer iväg någon gång.

funderar på att göra en ny tatuering innan jag åker. eller göra det i london, går ju också. vi får se. vore kul i alla fall.


london, here I come.