joline

problemet med att ge sig iväg till andra sidan jorden är att man får väldigt svårt att bara stanna hemma efter det. har man väl gett sig iväg nånstans, fått se saker man aldrig hade sett hemma, träffat människor man aldrig träffat hemma och upplevt saker man aldrig hade kunnat drömma om att uppleva, blir det tyvärr väldigt svårt att nöja sig med det som finns på hemmaplan. i alla fall för mig. jag har min underbara familj och mina fina vänner i sverige men dom kommer alltid att finnas här. dom finns här när jag kommer tillbaka till sverige igen.

egentligen är det enklast att bara stanna i sverige och aldrig ge sig iväg nånstans. för då vet man inte vad man missar och det man inte vet lider man inte av. har man väl gett sig iväg, då är det kört. helt och fullkomligt kört. den vanligaste reaktionen när jag berättat för typ bekanta och så som inte känner mig så väl att jag ska iväg till london nu och stannar tills nästa sommar är, "IGEN?! du ska iväg IGEN?". och yes, det ska jag. and there ain't nothing you can do to stop me ..

mina längsta resor under det senaste året har gått till australien, nya zeeland och usa. men come to think of it så har jag rest väldigt mycket under det senaste året, från 11 november 2009 till 11 november 2010. funderade på det och kom fram till att jag flugit till/från flygplatser i dessa städer under det gångna året;

- london (4)
- köpenhamn (3)
- melbourne (6)
- sydney (2)
- christchurch (2)
- new york (2)
- san diego (2)
- malága (2)
- hong kong (1)
- singapore (1)

det är dom städerna jag kommer på såhär på rak arm, har säkert missat nån.

jag har tillbringat sjukt mycket tid på flygplatser och flygplan under det senaste året kan man ju konstatera. och jag som i vanliga fall tycker det är kul att flyga är nu så utled på det att jag typ aldrig vill flyga igen. fast det ska jag visserligen göra på lördag haha. men bara i drygt 2 timmar .. det kan jag nog stå ut med :)